lördag 3 oktober 2015

Föräldrakraft, solkraft eller råkraft - valet är ditt!

Vad skulle du säga till en person som bad om råd i sitt förhållande. Ett förhållande som dominerades helt av den ena parten som visade sig vara både bestämde, ägde och utnyttjade sin partner. Självklart skulle du säga till den personen att göra slut! Men tänk om det inte var förhållandet mellan två människor utan förhållandet mellan naturen och människan. Då hamnar du helt plötsligt på andra sidan.

Det är människan som respektlöst bestämmer vad som ska växa var och sedan slänger hälften av den mat som köps i Europa. Det är människan som satsar enorma miljarder på råvaror som fått sitt värde, inte för sin egen skull, utan beroende på hur bra det tjänar mänsklighetens syfte. Mänskligheten beter sig uselt i sitt förhållande till naturen. Och den som kommer att straffas för detta är ironiskt nog mänskligheten själv. Snacka om att sitta med skägget i brevlådan, gräva sin egen grav eller mer bokstavligt såga av grenen man sitter på. Klimatfrågan handlar inte om människans sätt att behandla naturen, den handlar i högsta grad om människans sätt att behandla andra människor, både nu levande, uppväxande och kommande.

Vi har alltså ett gigantiskt problem, alla som varit här på konferensen är överens om det. När problemet beskrivs är det ofta med hjälp av siffror. Det är ppm, procent, hektar och ph-värden. Bakom dessa siffror finns funktioner i de ekologiska systemen som ruckas eller riskerar att förändras på grund av dessa värden. Konsekvenserna beskrivs inte heller sällan i siffror om antal drabbade, olika starka stormar och antal år framåt i tiden något kan förväntas inträffa. Inte överraskande beskrivs då också lösningarna ofta i siffror. Sverige ska vara fossilfritt till 2030 eller 2050. Vi ska minska utsläppen till två ton koldioxid per person och år, eller var det noll ton? Många beräkningar har delgetts oss åhörare de här dagarna, det snurrar lite i mitt huvud och jag vet inte om alla ens är förenliga eller om det egentligen är samma sak fast mätt på olika sätt.

Lika lite som ett dåligt förhållande kan lösas med diskussioner om hur många gånger den andre betett sig illa, lika lite kan klimatfrågan lösas med siffror. Alltså kan inte heller frågan om hur vi beter oss mot varandra lösas på det viset. Mångfald är ett ord som har genomsyrat konferensen. Klimatfrågan innefattar både mänsklighet och natur, stad och land, gammal och ung, män och kvinnor och hela det intersektionella spektrumet. Eftersom det inte går att isolera klimatfrågan går det inte heller att bortse från alla dessa schatteringar i samhället. Det är riktiga människor av kött och blod som måste bidra till en förändring. Om du själv vill varmed och bidra har vi idag lärt oss att politiker är känsliga för opinion. Kanske mer än vi tror. Ett sätt är att skriva under den nystartade kampanjen Our Kids Climate som är ett internationellt initiativ från Föräldravrålet. Kampanjen vill visa att föräldrar, familjer och vänner världen över går samman för att visa politikerna i Paris att det finns ett starkt stöd för ett bra klimatavtal.


Klimatfrågan handlar inte om en dikotomi mellan nu och sen eller vi och dom. Det är en dynamisk fråga som speglar ett samspel mellan politiker, näringsliv och civilsamhälle. Vilket är positivt eftersom det skapar rum för alla, men samtidigt lämnar oss med ett dilemma. Klimatfrågan behöver lösas med specifika mål, samtidigt som för specifika mål leder till att grupper exkluderas. Jag har många gånger hört politiker motivera avsaknaden av mål med argumentet att det är bättre att inte sätta några mål och lyckas, än att sätta mål och misslyckas. Det bästa vore väl ändå att sätta mål och lyckas! Något annat är inte ett alternativ. Politikerna väntar på incitament från gräsrötterna och gräsrötterna väntar på politikerna. Jag är själv gräsrot och nu tänker jag: Det är slut med att vänta! Jag som förälder tänker använda min föräldrakraft, det vill säga min makt och min kraft att påverka i egenskap av att jag är ansvarig för en person som ska leva länge i den här världen, kanske ända till 2100. Och du, vilken kraft vill du använda? Solkraft, cykelkraft, tågkraft, råkraft eller någon annan? Valet och framtiden tillhör dig!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar