Vad skulle du säga till en
person som bad om råd i sitt förhållande. Ett förhållande som dominerades helt
av den ena parten som visade sig vara både bestämde, ägde och utnyttjade sin
partner. Självklart skulle du säga till den personen att göra slut! Men tänk om
det inte var förhållandet mellan två människor utan förhållandet mellan naturen
och människan. Då hamnar du helt plötsligt på andra sidan.
Det är människan som
respektlöst bestämmer vad som ska växa var och sedan slänger hälften av den mat
som köps i Europa. Det är människan som satsar enorma miljarder på råvaror som
fått sitt värde, inte för sin egen skull, utan beroende på hur bra det tjänar mänsklighetens
syfte. Mänskligheten beter sig uselt i sitt förhållande till naturen. Och den
som kommer att straffas för detta är ironiskt nog mänskligheten själv. Snacka
om att sitta med skägget i brevlådan, gräva sin egen grav eller mer bokstavligt
såga av grenen man sitter på. Klimatfrågan handlar inte om människans sätt att
behandla naturen, den handlar i högsta grad om människans sätt att behandla
andra människor, både nu levande, uppväxande och kommande.
Vi har alltså ett gigantiskt
problem, alla som varit här på konferensen är överens om det. När problemet
beskrivs är det ofta med hjälp av siffror. Det är ppm, procent, hektar och
ph-värden. Bakom dessa siffror finns funktioner i de ekologiska systemen som
ruckas eller riskerar att förändras på grund av dessa värden. Konsekvenserna
beskrivs inte heller sällan i siffror om antal drabbade, olika starka stormar
och antal år framåt i tiden något kan förväntas inträffa. Inte överraskande
beskrivs då också lösningarna ofta i siffror. Sverige ska vara fossilfritt till
2030 eller 2050. Vi ska minska utsläppen till två ton koldioxid per person och
år, eller var det noll ton? Många beräkningar har delgetts oss åhörare de här
dagarna, det snurrar lite i mitt huvud och jag vet inte om alla ens är
förenliga eller om det egentligen är samma sak fast mätt på olika sätt.
Lika lite som ett dåligt
förhållande kan lösas med diskussioner om hur många gånger den andre betett sig
illa, lika lite kan klimatfrågan lösas med siffror. Alltså kan inte heller
frågan om hur vi beter oss mot varandra lösas på det viset. Mångfald är ett ord
som har genomsyrat konferensen. Klimatfrågan innefattar både mänsklighet och
natur, stad och land, gammal och ung, män och kvinnor och hela det intersektionella
spektrumet. Eftersom det inte går att isolera klimatfrågan går det inte heller
att bortse från alla dessa schatteringar i samhället. Det är riktiga människor
av kött och blod som måste bidra till en förändring. Om du själv vill varmed
och bidra har vi idag lärt oss att politiker är känsliga för opinion. Kanske
mer än vi tror. Ett sätt är att skriva under den nystartade kampanjen Our Kids Climate som är ett internationellt initiativ från Föräldravrålet. Kampanjen
vill visa att föräldrar, familjer och vänner världen över går samman för att
visa politikerna i Paris att det finns ett starkt stöd för ett bra klimatavtal.
Klimatfrågan handlar inte om
en dikotomi mellan nu och sen eller vi och dom. Det är en dynamisk fråga som
speglar ett samspel mellan politiker, näringsliv och civilsamhälle. Vilket är
positivt eftersom det skapar rum för alla, men samtidigt lämnar oss med ett
dilemma. Klimatfrågan behöver lösas med specifika mål, samtidigt som för specifika
mål leder till att grupper exkluderas. Jag har många gånger hört politiker motivera
avsaknaden av mål med argumentet att det är bättre att inte sätta några mål och
lyckas, än att sätta mål och misslyckas. Det bästa vore väl ändå att sätta mål
och lyckas! Något annat är inte ett alternativ. Politikerna väntar på incitament
från gräsrötterna och gräsrötterna väntar på politikerna. Jag är själv gräsrot
och nu tänker jag: Det är slut med att vänta! Jag som förälder tänker använda
min föräldrakraft, det vill säga min makt och min kraft att påverka i egenskap
av att jag är ansvarig för en person som ska leva länge i den här världen,
kanske ända till 2100. Och du, vilken kraft vill du använda? Solkraft,
cykelkraft, tågkraft, råkraft eller någon annan? Valet och framtiden tillhör dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar