Företagande, entreprenörskap och samhällsutveckling

Jag läser Nina Björks bok Lyckliga i alla sina dagar. Det är som om jag vill sitta med en stor lysande gul penna och stryka under mening efter mening. Smaka på orden, låta budskapen sjunka in. Sätta in dem i min omvärld. Sätta in dem i mig själv. Det är både skönt och brutalt. Att läsa om till synes enkla saker som finns mitt framför mina ögon på ett sådant sätt att tillvaron svajar och tankarna svindlar. När jag slår ihop boken lämnas jag med ett stort tvivel. Hur har jag kunnat missa allt det här? Är det jag som är korkad eller världen som är skev? Förmodligen både och.

Bland många av de saker jag hajar till inför, är det som står om entreprenörer. Ett ord som är nära sammankopplat till enteprenörskap. Enligt Nationalencyklopdin  är en entreprenör en person som hittar på ett nytt sätt att tjäna pengar.

Nina Björk ställer ett samhälle som för många består av ett accelererande klimathot, hunger och sjukdomar där ett entreprenöriellt tankesätt skulle kunna bidra till att tillfredsställa behov som blivit förbisedda, mot ett behov av nya entreprenörer som  kan skapa och tillfredsställa behov  hos den redan rika och friska delen av jordens befolkning. Vad är det egentligen som behöver utföras i samhället? En lättnad för de som har det svårt eller nya västerländska konsumtionstrender?

Läroplanen till gymnasieskolan skriver om både entreprenörer och entreprenörskap. Skolan ska bidra till att eleverna i framtiden ökar sina möjligheter att starta företag. Om vi lyfter in Nina Björks resonemang i läroplanen och hårddrar resonemanget, betyder det alltså att gymnasieskolan ska utbilda elever till att skapa onödiga begär för en liten klick av världens befolkning för att sedan tillfredsställa dessa i form av (ökad) konsumtion. Som framkom tidigare i höst ligger Sverige på tionde plats i världens konsumtionsliga och förbrukar resurser som hade vi 3,7 jordklot. Vilket vi inte har.

Informationen är dock inte entydig. Utöver företagandet påpekas att de entreprenöriella förmågorna är värdefulla både i arbetslivet, samhällslivet och i fortsatta studier, något som också nämns i flera av målen till de olika gymnasieprogrammen. Tydligast är det på samhällsvetenskapsprogrammet där det uttryckligen poängteras att entreprenörskap är ett pedagogiskt förhållningssätt och inte i första hand något som ska ge mer specifika kunskaper i att starta och driva egna företag.

Rent praktiskt organiseras övandet i att starta företag idag till en verksamhet som heter Ung Företagsamhet eller UF. Elever som går sista året på gymnasiet får öva sina entreprenöriella förmågor i entreprenörskap genom att starta och driva ett företag under ett år. Eleverna tävlar med varandra och ställer ut på mässor. Arbetet är hands-on och innefattar möjligheter till lärande genom att själv uppleva, reflektera, göra om och göra rätt. För den elev som praktiskt vill öva under lång tid på sina entreprenöriella förmågor är det idag enda alternativet. UF är många gånger gymnasieskolans starkaste lysande stjärna och en tröst efter återkommande misslyckade PISA-resultat. Våra svenska elever fostras trots allt till finfina innovatörer.

Felet i det här ligger inte i UF som företeelse, men i att det inte finns något alternativ. Den som inte reflekterar över det här lägger utan blinka ihop företagare med entreprenörskap. Då skapas en världsbild som bygger på en fortsatt oreflekterad konsumtion med globalt sett orimliga begär.

Vem hjälper mig att starta Ung Samhällsutveckling, US? 

Här får eleverna hitta något de vill förändra i samhället, identifiera mekanismerna bakom fenomenet, göra en normkritisk analys av hur det skulle kunna se ut istället och kommunicera sin idé via lämpliga kanaler. Eleverna kommer att lära sig att delta och bidra till samhället. De kommer att lära sig demokrati och entreprenörskap. Förhoppningsvis kommer de att känna sig meningsfulla och stärkta av att deras medverkan kan göra avtryck. De kommer att uppfylla gymnasieskolans syfte om att skapa aktiva och ansvarstagande medborgare.

Jag vill se en skola där det finns en jämvikt mellan företagande och företagsamhet, mellan entreprenörer och entreprenöriellt tänkande. Ett land med välutbildade och nyanserade medborgare som kan identifiera alternativ till det ohållbara kan gå i täten för en global omställning. Om diskussioner samhällsutveckling tar mer plats och ställer obekväma frågor om dagens och morgondagens samhälle kan bilden av hur rådande destruktiva trender ska kunna brytas klarna. I dissonansen mellan ekonomiska intressen och global rättvisa kan förståelse och anpassning växa. Vi är skyldiga att ge ungdomarna verktygen för att skapa förutsättningar för sin tid på jorden. Våra framtidsproblem är deras samtidsproblem!

Samhällsutveckling måste upp på utbildningsagendan!

Läs och diskutera hållbarhetsfrågor på ett nytt och spännande sätt!

Idag bloggar läromedelsförfattaren Erik Sandberg från Lundellska skolan i Uppsala. Han är aktuell med nya läromedlet Läs och diskutera som på ett kreativt och tvärvetenskapligt sätt tar upp frågor om hållbar utveckling. 

Jag heter Erik Sandberg och är näst på tur att äras förmånen att få bidra med ett gästinlägg. Precis som Kajsa och Linda Petterson (som skrev förra veckan) är jag också lärare i geografi, om än med betydligt färre år av erfarenhet. Jag måste börja med att säga att det är väldigt spännande att följa framväxten av denna blogg. Att följa Kajsas forskning och hennes personliga utveckling i bloggform, från ax till kaka, känns både nytänkande och entreprenöriellt – väl i linje med undervisning för hållbar utveckling, inte sant? Lära och lära av och med varandra – ja ni fattar. 

Jag är ingen forskare. Däremot har jag intresserat mig för hur färdigheten läsning och läsförståelse (en mycket het potatis i senaste PISA-rapporten) kan koppas till frågor som hållbar utveckling och andra övergipande uppdrag som skolan har, såsom värdegrundsarbete. Resultatet har blivit boken Läs och diskutera! ett nytt läromedel i svenska för årskurs 7-9 där eleverna får diskutera och lära sig mer om viktiga hållbarhetsfrågor samtidigt som de utvecklar sin läsning och läsförståelse.

Läromedlet består av åtta engagerande noveller, och det är novellernas teman och handling som utgör verktyget och ingången för att arbeta vidare i olika ämnen. Några har en handling, eller kretsar kring ett tema, som kan användas som utgångspunkt för att inleda diskussioner som rör t.ex. miljöfrågor eller andra aspekter av hållbar utveckling. Min pedagogiska tanke är att presentera eleverna för en andra ungdomar och dessa fiktiva individers direkta närmiljö, både för att väcka intresse och skapa igenkänningsfaktorer, men också för att underlätta diskussionen då man kan diskutera en konkret situation och en annan persons liv. När det handlar om värdegrundsfrågor, t.ex. mobbning och kräkningar på nätet (ett annat tema i boken) är det av stor betydelse att kunna diskutera en fiktiv historia i stället för t.ex. en person eller företeelse i klassen.

Ett par texter har en handling som på många sätt visar en betydligt tuffare verklighet än vad barn och ungdomar generellt sett har här i Sverige. Tanken med det är att visa eleverna världen så som den faktiskt ser ut på många platser idag, samt för att på ett pedagogiskt sätt möjliggöra diskussioner om t.ex. mänskliga rättigheter, demokrati och olika missförhållanden. Inspirationen till mina texter har jag till stor del fått från ungdomar jag mött i mitt arbete som lärare på Språkintroduktionen (utbildning för nyanlända, ofta ensamkommande ungdomar). En annan stor källa till inspiration är de resor jag gjort ibland annat Centralamerika 2010.

Målet med boken är att ge lärare och elever ett verktyg att utveckla den så viktiga färdigheten läsförståelse samtidigt som möjlighet ges att diskutera och arbeta vidare med viktiga hållbarhets- och värdegrundsfrågor. Arbetet kan både ske ämnesvis eller i ämnesövergripande teman. I skapandet av elevboken och lärarhandledningen har utgångspunkten varit att studera och ta fasta på de formuleringar och skrivelser som finns i 2011 års läroplan för grundskolan (Lgr11). Ämnet svenska och dess centrala innehåll och kunskapskrav kan utgöra bokens stomme, men stor vikt har även lagts vid skolans övergripande mål för hållbar utveckling, värdegrundsarbete och elevers sociala utveckling. 

En stor del av utmaningen med att undervisa om hållbar utveckling är att synliggöra relevansen och därmed också locka fram motivationen för våra elever när de ställs mot något de inte fullt känner till. Vad spelar det för roll vad jag gör? - Allt kommer ändå gå åt helvete. Här är det viktigt att eleverna får veta att undervisning om hållbar utveckling är att jobba med frågor där osäkerheten i ämnet är stor och det inte alltid finns enkla eller ”rätta” svar. Det är också viktigt att eleverna får en förståelse för, att vad vi som individer gör i Sverige kan påverka andra individer på i en helt annan del av världen och att allt inte kört – saker blir bättre, och saker är inte alltså så illa som våra fördomar kanske säger oss. Olika TED Talks med Hans Rosling brukar ofta fungera som en ”aha-upplevelse”.

Avslutningsvis och sammanfattningsvis så tror jag att skolan har mycket att vinna på att tighta ihop ämnesstoffet och övergripande frågor så som hållbar utveckling. Ämnesintegrering, i smått och stort, temaarbeten och sambedömning – allt som hjälper eleverna att se helheter och samband. Helt enkelt att slå två, eller flera, flugor i en smäll.

Här kan du läsa ett smakprov ur Läs och diskutera!