Härligt att du också har hittat till Kajsas blogg. Jag heter Linda Pettersson och har den här veckan fått förmånen att bidra med ett gästinlägg. Precis som Kajsa är jag själv också gymnasielärare i samhällskunskap och geografi. Vi träffades under Forskarskoleutbildningen i geografi i Uppsala våren 2012 och båda har inriktat sin forskning mot frågor om utbildning för hållbar utveckling. Min forskning har till skillnad mot Kajsas fokus på gymnasieelever, varit inriktad mot att undersöka gymnasielärares uppfattningar om hållbar utveckling. Genom intervjuer har lärare verksamma inom gymnasieskolans yrkesprogram funderat på frågor såsom: Vad är hållbar utveckling enligt dig? Vilket innehåll i din undervisning speglar dessa frågor? Samarbetar du med andra kollegor och ämnen när det gäller dessa frågor och hur ser det samarbetet i så fall ut? Licentiatuppsatsen heter ”Att mötas i tid, rum och tanke – Om ämnesintegration och undervisning för hållbar utveckling”.
Med utgångspunkten i att undervisning rörande frågor om hållbar utveckling ingår i många av skolans policydokument har jag specifikt studerat hur lärarna på yrkesprogrammen arbetar. Även om definitioner av hållbar utveckling kan skilja sig åt, är utgångspunkten för skolans styrdokument dock styrd av formuleringar som går att sätta samman med dem FN och Brundtlandkommissionen lade fram 1987. Ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner ska på olika sätt samverka för att en strävan mot hållbar utveckling skall vara möjlig. Genom dessa dimensioners samverkan följer också ett tvärvetenskapligt synsätt, som varit centralt i min forskning. Jag har varit nyfiken att studera om lärarna i olika ämnen hittar gemensamma utgångspunkter i undervisningen, när det gäller dessa frågor. Hur hittar man sina samarbetspartners? Vilka förutsättningar anser lärarna behövs för att kunna samarbeta om dessa frågor? Den gemensamma läroplanen och examensmålen för respektive gymnasieprogram styr i hög grad varje utbildnings övergripande innehåll. Hur förhåller sig lärarna till detta? Hur tänker en lärare som undervisar i svenska på Fordonsprogrammet om sin undervisning när det kommer till frågor om hållbar utveckling? Eller hur resonerar lärare i karaktärsämnen (lärare i yrkeskurser) på Barn- och Fritidsprogrammet om dessa ämnens roll i sammanhanget?
Ett tjugotal lärare från olika delar av landet har intervjuats. De flesta intervjuerna har skett i grupp, i syfte att få syn på samspelet mellan lärarna som arbetar med ett gemensamt gymnasieprogram. Resultaten visar att det finns relationer mellan lärarnas uppfattningar om ämnesövergripande undervisning och hur skolans organisation ser ut, vilket i förlängningen skapar olika förutsättningar för undervisning relaterad till hållbar utveckling. Att undervisa i dessa frågor handlar inte bara om lärarnas kompetens och samarbetsvilja utan också om vilka förutsättningar för exempelvis samarbeten som ges. På detta sätt är undervisning relaterad till frågor om hållbar utveckling en angelägenhet för hela skolan och inte endast för enskilda lärare. Därför är också kompetensutveckling inom området viktigt att inkludera för både lärare och skolledare i högre grad. Många av lärarna i denna studie uttalar en osäkerhet inför vad som ingår inom ramen för hållbar utveckling. Vad förväntas av dem och deras undervisning?
Ett allt tydligare forskningsfält har de senaste tio åren vuxit fram inom utbildningens roll relaterat till frågor om hållbar utveckling. Nu är det dags att ta klivet även in i klassrummen och fokusera på vad lärarna faktiskt gör och vilka förutsättningar som krävs för att undervisningen skall stimulera elevernas tankar och idéer mot en mer hållbar framtid. Vad som sker i klassrummen är ändå det som i slutändan spelar roll för elevernas utveckling.
Här kan ni läsa Lindas uppsats
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar