Företagande, entreprenörskap och samhällsutveckling

Jag läser Nina Björks bok Lyckliga i alla sina dagar. Det är som om jag vill sitta med en stor lysande gul penna och stryka under mening efter mening. Smaka på orden, låta budskapen sjunka in. Sätta in dem i min omvärld. Sätta in dem i mig själv. Det är både skönt och brutalt. Att läsa om till synes enkla saker som finns mitt framför mina ögon på ett sådant sätt att tillvaron svajar och tankarna svindlar. När jag slår ihop boken lämnas jag med ett stort tvivel. Hur har jag kunnat missa allt det här? Är det jag som är korkad eller världen som är skev? Förmodligen både och.

Bland många av de saker jag hajar till inför, är det som står om entreprenörer. Ett ord som är nära sammankopplat till enteprenörskap. Enligt Nationalencyklopdin  är en entreprenör en person som hittar på ett nytt sätt att tjäna pengar.

Nina Björk ställer ett samhälle som för många består av ett accelererande klimathot, hunger och sjukdomar där ett entreprenöriellt tankesätt skulle kunna bidra till att tillfredsställa behov som blivit förbisedda, mot ett behov av nya entreprenörer som  kan skapa och tillfredsställa behov  hos den redan rika och friska delen av jordens befolkning. Vad är det egentligen som behöver utföras i samhället? En lättnad för de som har det svårt eller nya västerländska konsumtionstrender?

Läroplanen till gymnasieskolan skriver om både entreprenörer och entreprenörskap. Skolan ska bidra till att eleverna i framtiden ökar sina möjligheter att starta företag. Om vi lyfter in Nina Björks resonemang i läroplanen och hårddrar resonemanget, betyder det alltså att gymnasieskolan ska utbilda elever till att skapa onödiga begär för en liten klick av världens befolkning för att sedan tillfredsställa dessa i form av (ökad) konsumtion. Som framkom tidigare i höst ligger Sverige på tionde plats i världens konsumtionsliga och förbrukar resurser som hade vi 3,7 jordklot. Vilket vi inte har.

Informationen är dock inte entydig. Utöver företagandet påpekas att de entreprenöriella förmågorna är värdefulla både i arbetslivet, samhällslivet och i fortsatta studier, något som också nämns i flera av målen till de olika gymnasieprogrammen. Tydligast är det på samhällsvetenskapsprogrammet där det uttryckligen poängteras att entreprenörskap är ett pedagogiskt förhållningssätt och inte i första hand något som ska ge mer specifika kunskaper i att starta och driva egna företag.

Rent praktiskt organiseras övandet i att starta företag idag till en verksamhet som heter Ung Företagsamhet eller UF. Elever som går sista året på gymnasiet får öva sina entreprenöriella förmågor i entreprenörskap genom att starta och driva ett företag under ett år. Eleverna tävlar med varandra och ställer ut på mässor. Arbetet är hands-on och innefattar möjligheter till lärande genom att själv uppleva, reflektera, göra om och göra rätt. För den elev som praktiskt vill öva under lång tid på sina entreprenöriella förmågor är det idag enda alternativet. UF är många gånger gymnasieskolans starkaste lysande stjärna och en tröst efter återkommande misslyckade PISA-resultat. Våra svenska elever fostras trots allt till finfina innovatörer.

Felet i det här ligger inte i UF som företeelse, men i att det inte finns något alternativ. Den som inte reflekterar över det här lägger utan blinka ihop företagare med entreprenörskap. Då skapas en världsbild som bygger på en fortsatt oreflekterad konsumtion med globalt sett orimliga begär.

Vem hjälper mig att starta Ung Samhällsutveckling, US? 

Här får eleverna hitta något de vill förändra i samhället, identifiera mekanismerna bakom fenomenet, göra en normkritisk analys av hur det skulle kunna se ut istället och kommunicera sin idé via lämpliga kanaler. Eleverna kommer att lära sig att delta och bidra till samhället. De kommer att lära sig demokrati och entreprenörskap. Förhoppningsvis kommer de att känna sig meningsfulla och stärkta av att deras medverkan kan göra avtryck. De kommer att uppfylla gymnasieskolans syfte om att skapa aktiva och ansvarstagande medborgare.

Jag vill se en skola där det finns en jämvikt mellan företagande och företagsamhet, mellan entreprenörer och entreprenöriellt tänkande. Ett land med välutbildade och nyanserade medborgare som kan identifiera alternativ till det ohållbara kan gå i täten för en global omställning. Om diskussioner samhällsutveckling tar mer plats och ställer obekväma frågor om dagens och morgondagens samhälle kan bilden av hur rådande destruktiva trender ska kunna brytas klarna. I dissonansen mellan ekonomiska intressen och global rättvisa kan förståelse och anpassning växa. Vi är skyldiga att ge ungdomarna verktygen för att skapa förutsättningar för sin tid på jorden. Våra framtidsproblem är deras samtidsproblem!

Samhällsutveckling måste upp på utbildningsagendan!