Allt kan hända med känslor och kunskap

Det är med blandade känslor jag närmar mig Kulturhuset såhär på fredag morgon.  För att få in känslan har jag satt på mig mitt hemgjorda Föräldravrålslinne. Jag vet att sådana här tillställningar kan få motsatt effekt för mig än vad som är tänkt. Visst brukar det vara inspirerande att höra engagerade och duktiga talare, men i det stora hela, gör det egentligen någon skillnad? Eller är det bara ord och positiva vibbar just där och just då?

Konferensen hålls på Stadsteatern i Kulturhuset i Stockholm. Ben Fredriksson berättar att teatern invigdes för 40 år sedan. Under tiden som har gått sedan dess har den biologiska mångfalden minskat med 50%. Det är ett ofattbart samband, medan pjäser har spelats, publik har skrattat och gråtit och skådespelare och regissörer skapat bilder från våra liv har livet på jorden kämpat förgäves och decimerats med hälften. Sambandet mellan mänsklig aktivitet och reaktioner från jordens ekosystem är oundvikliga. Och det är ju så med de här frågorna att det är sambanden vi jagar. Både när det gäller hur vi kan studera negativa förändringar som drivs av mänsklig aktivitet, men även när det gäller hur en förändring snabbt kan fortplanta sig i samhällsstrukturen. Allt handlar om samband.

När Shima Niavarani som är dagens moderator tillsammans med Svante Axelsson presenterar en ”Klimatfrågan för dummies” presenterar hon det fantastiskt spektakulära är att om man gör nåt åt klimatförändringarna är det i längden gratis, medan det, om man inte gör något alls, skulle kosta 44 biljoner dollar fram till år 2060. Valet känns med ens inte så svårt!

Överlag är tonen på konferensen att det inte är så svårt. De tekniska lösningarna finns, incitament för att satsa miljövänligt finns och folkviljan finns. Den stora frågan är var är politikerna? Johan Rockström berättar att de också finns, att retoriken har förändrats från att klimatåtgärder omtalades som en börda till att nu kunna innebära en vinst och fördel. Men att få igenom politiska beslut går långsamt. Alltför långsamt. I debatten mellan företagarlägret och utvalda riksdagspolitiker från c, fp och mp summeras det att politikerna måste bli tydligare i att sätta mål och berätta hur dessa mål ska förverkligas. Näringslivet uppger sig vara redo och står som vintertrötta kor och stampar i väntan på att släppas ut på grönbete.

Som Föräldravrålare sitter jag faktiskt och myser och det är obeskrivligt skönt att kunna göra det om så bara för en förmiddag. Jag skrattar faktiskt också en hel del, vilket jag inte brukar göra när det gäller de här frågorna. Föräldravrålets krav på att klimatfrågan ska prioriteras, att det ska vara lätt att leva klimatvänligt och att Sverige ska bli ett föregångsland inom klimatområdet är alla i högsta grad i fokus i konferensen. De rentav sammanfattar innehållet hittills. Och när Johan Rockström tittar rakt på mig och säger att han inte vill stå svarslös när hans dotter spänner ögonen i honom och frågar varför inget gjordes i klimatfrågan, slår mitt vrålhjärta extra fort. Alla timmar vi och andra engagerade i klimatfrågan har lagt ned, kanske faktiskt är på väg att göra en skillnad som syns. För precis som Johanna Sandahl sa: När känslor och kunskap blandas kan vad som helst hända!